goddammit

Nu såhär i juletider har jag, föga förvånande, insett hur mycket muppar det finns i vårat kalla land! De tycks leta upp mig vart jag än går, bara för att provocera mig. Så nu mitt i julmusiken, stressen, julborden, julölen, julmaten, skärgården, bland bildelar och enerverande kunder, är det bara att bita ihop och le!

Däremot har jag vissa ljusglimtar i min fantastiska vardag;
- Mina systrar.
- Dricksen på jobbet.
- Mina totalt underbara, fantastiska och efterblivna kollegor på båtarna, plus cheferna som är ett par riktigt knepiga prickar. Detta menat med all värme!
- Min nyfunna glädje för att hoppa runt på ett dansgolv med muppar utan rytmkänsla i kroppen och bränna bort alla öl med denna teknik.
- Det faktum att jag tydligen äter MEST på jobbet av alla (jag vet inte hur de har räknat ut det), det finner jag väldigt roande med tanke på min inte-så-fläskiga figur som någon god jävel har gett mig.

(Just precis för en sekund sen hade jag ännu en underbar kund som skällde ut mig för att någon annan inte hade svarat i tel.. Jo men vi är ju underbemannade på helgerna, svarar jag, och försöker förklara att det är viktigast att vi tar hand om de kunder som är på anläggningen. Fast då gäller det att le sitt största leende och be så hemskt mycket om ursäkt, så han blev nöjd ändå. Phu. Tack och hej!)

Nej, nu ska jag fösa ut de sista ihärdiga kunderna härifrån.

Sen:
Juldrink med båtfolket, förfest med lite klasskamrater & utgång. Tjipp!