För alla vill väl skriva en bok?

..det är ju lite "på modet" som man säger. En förlängning av blogg-behovet. En förlängning av sitt könsorgan eller en förhöjning av pidestalen om vi pratar om kvinnor. Det är helt enkelt bara något som måste göras. (Utan negativ betoning på bokskrivandet, böcker är bra.)

Om man ska skriva en bok, ska man tydligen inte utgå från egna erfarenheter har jag hört. Det skulle vara för tokigt för att ens bli trovärdigt. Och så är det väl.
Jag reflekterar ibland över ting jag har gjort och varit med om, eller vad som hänt människor i min närhet. Som en sådan normal sak som att hitta Bill Clinton i Gamla Stan och lyckas tränga sig igenom ett myller av livvakter för att ta ett kort. Ja. Vardagsmat.

Men så tänker jag tillbaka på allt detta, och undrar varför det ens är viktigt?
Varför måste man vara så speciell? Eller, ja, det klart man är speciell. Men man definieras väl för fan inte av hur mycket galet man är med om?
Jag tror istället starkt på att man definieras av sina egna handlingar, i att avstå, i att kunna säga nej, våga vara självisk och våga vara "tråkig". Nu menar jag inte att man måste sitta hemma i soffan, eller att det är dåligt med tokigt. Det är bara att man inte skall låta sig själv definieras av galenskaper. Det som räknas är väl ändå integritet? Att man kan vara den man är i alla situationer, att inte byta färg och form bara för att man byter omgivning. MEN! Inte för den delen skapa konflikter vart man än hamnar.. klart man ska försöka respektera vad andra tycker.. men att bara blint nicka och instämma är det värsta jag vet.

Det går att få vissa människor att fullkomligt hålla med om allt man säger, om man bara orkar manipulera rätt. Fast sådant sysslar jag förstås inte med.. totalt slöseri med tid. :) Men tänk bara, vad mycket som andra berättar för oss som vi vara insuper, utan en kritisk tanke eller ens med ett uns förnuft så har vi köpt argumentet. Vid vissa tillfällen kan det vara värt att ifrågasätta detta, försöka komma under huden på personen. Och kanske få denne att tänka om.

Vi utsätts fan dagligen för snedvridna syner på hur livet och förhållanden ska fungera (märk att bara för att JAG tycker at de är snevridna, kanske de inte alls är det egentligen..det är bara min sanning som jag försöker dela med mig av.).. Ja, genom filmer och TV-serier, tidningar, bekanta, vänner, historier om hur en person "lyckas" ligga med flera personer på en dag utan att duscha.. Allt detta utan att vi riktigt verkar ifrågasätta. Om du inte vill bli tagen för en galen kristen brud som inte tror på sex före äktenskap förstås..


Anyhow. Det får vara nog just nu känner jag. Kanske har jag bara skrivit skit.
Kram på er alla mina griskultingar som bryter på italiensk engelska och fetton med chockladsås i venerna (ja, samtal med mig kl 7 på mornarna kan resultera i sådant). Men det är ju insidan som räknas. Ja, maränger och choklad alltså.
Förlåt.. jag är trött.

Bucket-fest en tisdag. Jeje.