Vad var det
som gick fel
När gick det fel
Varför
är det som det är
Och varför
kan jag inte greppa situationen
förstå den
Ändra
på något
Ändra
på mina tankar
Ändra
på allt
Det finns ingenting annat
i mina tankar
Tiden står stilla jag vill i alla fall att den ska
stå stilla
Kan någon backa tiden
för jag vill inte vara här
just nu
Jag vill vara
där
när jag trodde att jag förstod
när jag hörde hemma
Det som var
hemma
Det som var mer hemma
än allting annat

En sån där dag nu igen

Vaknade imorse och kände mig som en av de där hemlösa som man får kliva över i Slussen på väg hem. Lyckades peta i mig några tuggor frukost och sedan bar det av till jobbet. OJ så förväntansfull jag var, det skall ni veta. Det bara spratt i hela kroppen för att stå här med sömnbrist och en kurrande mage och se glad ut. Visserligen är det minsann bättre än att ligga och sova bort hela dagen, och om jag har en riktig otur kanske jag hinner plugga lite också.. YES.

Denna uppsats i sociologi känns så oändligt långt bort, ljusår härifrån.. fast jag vet mycket väl att jag redan borde ha börjat, läst båda böckerna osv.. Undrar lite hur det ska gå ihop med allt jobb jag har på lovet, det är minst sagt heltid.. Fast jag har väl satt mig själv i smeten så det är bara för mig att ta mig i kragen och göra't.

Funderar på bio ikväll för att bryta mönstret med allt för mycket fest, men jag vill ha en VETTIG människa att gå med som faktiskt uppskattar en bra film och ser bortom det första intrycket. Fast varihelvete hittar jag fler sådana?

Nu skall jag läsa lite i Kapital, rationalitet och social sammanhållning. Underbart.

Btw, ni är väldigt dåliga på att kommentera. Grr!

En helt vanlig fredag

Hur jag än kämpar och försöker för att hålla ihop saker och ting, hur jag än kämpar för att ha en lugn och stabil tillvaro, så blir allt bara en katastrofal röra av ingenting.
Mina känslor är till höger och vänster och resultatet blir mer och mer att jag väljer att bara skita i allt. Det är ändå bara mig själv jag har att lita på. Viktigt att notera är att jag skriver detta i en svacka, ingen riktig svacka kanske, men mest bara för att jag behöver avreagera mig. Precis som jag gjorde igår, vad fan är poängen med att sitta inne och må och se ut som att man har blivit överkörd av en traktor? Det är bara att ta sitt pick och pack och gå ut med nån man tycker om och slösa lite pengar eller något annat menlöst!
Jag vet förstås att allt kommer att lösa sig, det kommer att gå utmärkt det här, perfekt blir det väl aldrig, men jag o r k a r inte stå här och stampa längre.
Visserligen tror jag inte på att man "går vidare", tror snarare att det är så att man utvecklas, tar den biten med sig och gör det till en del av sig själv. Det finns inget "glömma", det finns inget rätt eller fel heller för den delen. Så om min värld blir mer och mer grå-skalig, utan svart eller vitt, vem kan man skylla på?
Jag vill alltid skylla på något, det är väl fan en mänsklig reflex..så länge man bara har tillräckligt bra argument kan man hävda vad som helst. Nu känner jag att jag vill skylla på alla andra, fast jag har väl lika mycket del i det hela..
Måste hela tiden omvärdera mina egna åsikter om världen, det som stämde igår kanske inte stämmer idag.

Fast VAFAN vemihelvetebryrsig.
Varför läser ni ens min blogg?

Hej gott folk. Nu är jag på jobbet igen, har stått sista timmarna och stirrat rakt fram i princip, gjort annat som är viktigt, som att slå in julklappar och betala räkningar.. Vad ska man annars göra när inga är här?!

Åker till landet ikväll, hoppas att min julstämning infinner sig på tåget ut.. Imorrn blir en bra dag.

Hej.

Dö.

phu

Idag blev jag klar med ett av mina hemliga projekt, aka. julklapp.
Det känns bra, det blev bra.
Ett projekt kvar, sen ska jag förutom att jobba två heldagar, hinna köpa resterande julklappar och på tisdag kväll efter jobbet pallra mig till landet! Tiden räcker nog inte till, jag ska nog klona mig imorrn, jag återkommer med ifall det är framgångsrikt eller inte.

Igår var en alldeles lagom vild kväll med förbannat goda drinkar, vattenpipa och dans.
Jag fick visserligen ett uppvaknande ännu en gång, en påminnelse om varför jag hatar Stureplan så hemskt mycket. Inget nytt, men jag behövde en påminnelse, hädanefter ska jag hålla mig till Södermalm och Gamla Stan. Jag skiter väl fullständigt i ifall jag känner någon i dörren eller inte, ska man behöva suga av någon för att få komma in eller vad är det frågan om?

Så, nu ska jag väl.. sova...känns ju..realistiskt..med tanke på när jag vaknade idag!

goddammit

Nu såhär i juletider har jag, föga förvånande, insett hur mycket muppar det finns i vårat kalla land! De tycks leta upp mig vart jag än går, bara för att provocera mig. Så nu mitt i julmusiken, stressen, julborden, julölen, julmaten, skärgården, bland bildelar och enerverande kunder, är det bara att bita ihop och le!

Däremot har jag vissa ljusglimtar i min fantastiska vardag;
- Mina systrar.
- Dricksen på jobbet.
- Mina totalt underbara, fantastiska och efterblivna kollegor på båtarna, plus cheferna som är ett par riktigt knepiga prickar. Detta menat med all värme!
- Min nyfunna glädje för att hoppa runt på ett dansgolv med muppar utan rytmkänsla i kroppen och bränna bort alla öl med denna teknik.
- Det faktum att jag tydligen äter MEST på jobbet av alla (jag vet inte hur de har räknat ut det), det finner jag väldigt roande med tanke på min inte-så-fläskiga figur som någon god jävel har gett mig.

(Just precis för en sekund sen hade jag ännu en underbar kund som skällde ut mig för att någon annan inte hade svarat i tel.. Jo men vi är ju underbemannade på helgerna, svarar jag, och försöker förklara att det är viktigast att vi tar hand om de kunder som är på anläggningen. Fast då gäller det att le sitt största leende och be så hemskt mycket om ursäkt, så han blev nöjd ändå. Phu. Tack och hej!)

Nej, nu ska jag fösa ut de sista ihärdiga kunderna härifrån.

Sen:
Juldrink med båtfolket, förfest med lite klasskamrater & utgång. Tjipp!

Hej. Mitt liv är jättespännande.

Tidsoptimisten

Idag var tidsoptimisten i full fart igen. Jag vet inte vad som hände, helt plötsligt skulle jag till jobbet, i paniken hittade jag inte mina arbetskläder och insåg för sent att de redan var på jobbet.. Well!
Ikväll har min cheff(höhö) varit tokig. Det har dansats och sjungits i köket, jag har för tusende gången fått höra att "du har ju mycket potte, MEN", och när jag frågar vad men-et betyder svarar han "Du vet vad du har gjort. Du är en fin tjej, MEN." Osv. Jag har nog inte gjort ngt alls men han tycker om att jävlas! Men det är bara att hålla med, jag har ju mycket potte (=potential)..MEN.


För dem som inte har märkt det så har jag noja på lax.. När jag jobbar julbord nu får jag äta minst 4 sorters lax varje dag, jag kan väl leva med det. JOBBIGT.

Hoho, min ena chef häftade ihop sina pekfingrar imorse, stackars! HAHA hur kul som helst, hur lyckas man? Jag trodde att det bara var jag som kunde lyckas klanta mig på sådana sätt.. well well. Jag fick skratta lite extra eftersomatt hon brände mig med en cigg på mitt finger i lördags, det var dessutom hon som hällde vin över mig. Vi är sådana fina människor på mitt jobb.

Nu är jag trött men pigg men trött, vilket jävla dilemma. Ska vara lite kreativ, försöka iaf, och kolla på ett avsnitt av Heroes. Vill börja på mitt andra projekt, men det går inte förrens detta är klart. IH.

Snälla Gud. Eller eftersom jag inte är religiös: Snälla någonwhatsoever som har makt över min sömn.. Låt mig somna i tid inatt! Jag ska jobba 12 h imorrn, det kräver lite sömn. Fast, Stockholm är vackert från vattnet, maten är god och mina kollegor är bäst. Så jag överlever med största sannolikhet! Håll tummarna?

Jag återkommer säkert senare.
Hepp!

Jag kan inte sova. Här får ni lite Folke och dagens sanning.

backning

Skärpning.

Jag har massor av idiotförklaringar jag vill få ur mig, men jag orkar inte riktigt.

Har i alla fall fått låna en skiva från J, Teds nya (från Tinitus & Ted), Backning. Den är grym. Efter hans live-uppträdande på House of Comedy är jag såld.



Och nu sitter jag och tittar på Brannes crash and burn på Big Ben, jag dör! Haha. Exakt 16 st grovkorninga pepparkorn.

Hummer till frukost är grejen.

Nu skall det bakas och drickas kaffe. Jag ska visserligen inte baka. Eller dricka kaffe. Bara mysa med mina favoritmänniskor.

AJ jag fick en intressenål i ögat

Imorse när jag försökte stiga upp ville jag dö. Sen ville jag dö på jobbet när x antal muppar från företaget Ve--ia ändrade sin beställning trehundra ggr, och när vi ändå stod i skiten för att alla ville ha cognac så skulle de ha kaffe som ingick helt plötsligt. Så efter en timmes städning och massor av klageri, var jag o Je faktiskt tvugna att komma till Enk och ta en öl och peta på Suz mage som är i 5e månaden. (!)
O så skulle vi till Lino, naiva som vi var tänkte vi att vi skulle slippa kön. Icke. Taxi igen, tillbaka till Stureplan, denna gång t Berns. Förutom att trängas med idioter, har jag lyckats med:
2 st brännmärken från andras cigg, ett på fingret o ett på armen, ett glas vin över hela min klänning.. och så nya blåmärken, på HANDEN och på knät. De är iofs från Mondaybar, men de gör lika ont för det. Frågan är ju vartifrån de kommer.
Ingen vet.

Nu såhär efteråt, 23 h kryss och för-efterfest och efterfest på GK, så är det bara att konstatera hur underbart och värt allting var. Jag slapp i princip puckon och jag skuttade bara omkring som en mupp o mådde bra. Med endast koffein och alkohol i kroppen. Det bästa var när vi dagen efter stod o dansade igen, och Ja. fick för sig att champagne, det är nog en jävligt bra idé nu! Halv 4 på e.m., why not. Det var det som ledde oss i fördärvet tror jag, mot nya äventyr så att säga. Vin och drinkar hos mig kändes som en superbra idé just då i varjefall.

Jag vet inte vad jag skriver, ursäkta mig. Jag ska faktiskt upp kl 15 imorrn och äta hummer.
Väl mött.
Ni är underbara.

kill me.

Mondaybar Lucia Cruise + efterfest på GK = Snälla döda mig. Jag har dansat i ca 15-20 h mer el mindre. Jag vill fortfarande hoppa runt men mina ben vill inte. Det här håller inte, jag tror att det är dags att sova nu. Vi startade kl 20 i torsdags, av bilderna att döma så bör jag vara avliden nu. Men lyckades sova några h iaf...
Underbart. Jag vill bara skutta runt resten av mina dagar, jag är frälst.
CIAO!

Ge mig. Nu!

..det här är vad jag roar mig med sent på kvällarna.
Problemet med ifall jag skulle skaffa en sån här liten lurvig sak är att jag bara skulle stanna hemma och gulla med den. Fast jag ser väl inte det som ett problem, det kanske bara är så att alla andra kanske tycker att jag är lite asocial. Fast, det är jag ju ändå.

Idag har jag varit på kurs och sen var det grekisk mat på restaurang med min helt normala familj. Det här med hemlagad mat är uppenbarligen inte min grej. Imorrn blir det julbord igen. Jag kommer att dö det stora mat-döden.

Nej, det här går ju inte.
Jag vill ha en katt och en fin lägenhet mitt på Södermalm. Och så vill jag ha middagssällskap och en egen bil och råd att resa bort närfanjagvill.
Fast å andra sidan. Jag behöver inget av det där egentligen, jag vill bara kunna sitta själv en hel kväll och inte känna mig ensam.

C åker till USA nästa helg, jag ska vara lägenhetsvakt åt henne, vattna blommorna åtminstone och möjligtvis spendera några vattenpipskvällar där. Jag förväntar mig sällskap! Sen ska jag bo i K's lägenhet i vår ett par månader! Det kommer att bli grymt skönt. Pax för att inte trilla ner för dödstrappan först. Och så kan vi slå vad om hur många ggr jag kommer att låsa mig själv ute.

Nu sitter jag och lyssnar på galen tysk musik som In skickat, hjälp!
O så är min grisdräkt på rymmen...

måndagsfilosoferande

Frågan är, vad är viktigt här i livet? Vad betyder något? VAD ÄR MENINGEN MED ALLT?
Jag vrider och vänder på det hela tiden, och det jag kommer fram till är att jag bryr mig mindre och mindre om andra för varje vända.. Och det är helt okej. Skönt rent utav. Varför ska jag slösa energi på idioti?

Jag ältar över min ständiga obsession extra mycket just nu, men det har sina förklaringar. Kom dessutom igår fram till att det grundar sig i en väldans massa annat, det är bara enklast att grubbla över det som ligger framför näsan på en. Så jag kör på, låter tiden utvisa vad som sker, sköter mitt så länge. Varenda sekund av ovetande är värd de små stunderna av total övertygelse, där jag bara lever i stunden och inte vill vara någon annanstans för allt i världen. De stunderna är värda allt.

en helt vanlig lördag

Fisherman-shots = en jävligt dålig idé.


Fast jag har ett underbart gäng med kollegor i varje fall.

julbord

Hej. Jag vill bara klargöra följande saker.

1. Jag hatar julbord.
2. Jag älskar julbord.
3. Våra gäster so far har mestadels varit puckon i alla dess former.
4. Våra gäster so far har varit helt underbara på andra sätt, gett oss beröm och massor av dricks.
5. Jag hatar julmusik, och har dessutom snäst åt gäster som vill lyssna på julmusik.
6. Julmusik är i och för sig väldigt mysigt, t.ex. i C's kök med vattenpipan.

Ni förstår mitt dilemma. Och när säsongen är slut kommer jag ha ätit så många julbord att jag är en liten rund boll.


Det blev en väldigt konstig kväll igår med alldeles för mycket öl, fast den slutade bra, med Wall-E och Finding Nemo. Somnade tryggt och vaknade glad.

Men nu ska jag inte tråka ut er med min äckelgladfnittrighet som har kommit över mig. Det är nästan så att man mår lite illa av att tänka på det.
:)

allt det där som inte betyder något men som betyder precis allting.

Onsdag: Något utöver det vanliga. Jag är alldeles varm inombords.
Det finns hopp. Lite i alla fall.

Och så vidare, bla bla och annat skitsnack. Bullshit egentligen, ingenting för någon annan att bry sig om. Det här får bli bra, eller skit. Det är åtminstone bättre än ingenting. Ingentinget där jag försöker finna mening. För det finns faktiskt mening. Och för mig kan det innebära konstiga taxiresor och vatten i mängder.

Vad är rätt eller fel? Vad betyder det att jag vill någonting? Vem bryr sig om mina tankar?
I slutändan är vi ändå bara själviska.

På återseende. /K

psykologi

Tentan är färdigskriven!
Lättnad. Som säkert snart övergår i oro över ifall jag ens har klarat det.
Men det behöver jag inte oroa mig för nu. Tentaöl imorrn med klassen får det bli.

Hej ko.

Förväntningar på andra människor och sedan ångest över att det du ville skulle ske, inte sker är lika dumt som att försöka bita sig själv i örat. Det fungerar aldrig!

1. Ingen, INGEN tänker precis som du. INGEN annan har alltså samma förväntningar och mål som dig.
2. Därför kommer dina förväntningar alltid att svikas på ett eller annat vis. Inget kommer att ske på det viset du vill.
3. Däremot kan man ändra på scenariot i efterhand, och lura sig själv att det var det man var ute efter. Vare sig det är någonting "bättre" eller "sämre" som har hänt.

Jag tror dessutom att vi gärna lurar oss själva och andra på andra sätt, genom att sänka förväntningarna på saker och ting, fast vi egentligen vet att fantasin kan spåra hur mycket som helst. Vi är logiska. Eller tråkiga.
Så hur blir man fri från ångesten? (Nu menar jag inte ångest-skära-sig-i-handlederna, utan bara lite vanlig hederlig besvikelse)
Jag tror att man måste lära sig själv att skita i saker. Att inte bry sig om att någon inte ringer, eller att någon sa något på FB som kanske betyder det, och i den bloggen läste jag det..osv i all oändlighet.

Fast som vanligt har jag inga belägg eller bevis för något av detta, jag bara spekulerar.

Tenta-skrivandet genererar åtminstone lite nytt tänk.


H, du är världens bästa. Ja, du. :)